Kan restprodukter från lantbruket bli resurs i svensk textil värdekedja?

Att producera textilfiber på hemmaplan – av restprodukter från svenska lantbrukare – är en framtidsvision som flera aktörer inom BioInnovation tar sikte på. Istället för fossilbaserad och kemikalietung tillverkning långt borta vill de med hjälp av nya processer bygga en svensk textil värdekedja.

Drivkrafterna för att utveckla en mer hållbar textilproduktion är många. Cirka 65 procent av alla textilier är i dag fossilbaserade och de biobaserade alternativ som finns kräver ofta jungfrulig råvara och kemikalietunga processer. Dessutom är majoriteten av textiltillverkningen placerad utanför Europa.

– Mot den här bakgrunden är det en superintressant tanke att kunna flytta hem textilproduktionen till Sverige. Här finns råvaran, den förnybara energin och gedigen kunskap om kemiska processer – det är extremt goda förutsättningar, säger Marcus Elmer, operativ chef på Lixea.
                     
Lixea har utvecklat vad de själva kallar för “den tredje generationens massaprocess”. Sedan 2022 driftar de en pilotanläggning utanför Kristinehamn som tillverkar dissolvingmassa (textilmassa) lämplig att användas till högkvalitativa textilier. En nyckel i deras process är att de använder en jonvätska som kan cirkulera i princip obegränsat antal gånger och på så vis minskar kemikalieanvändningen radikalt.

Växande global medelklass ökar efterfrågan

Med stöd från BioInnovation har Lixea testat potentialen i en ny lokal textil värdekedja där de använder restprodukten halm för att tillverka sin dissolvingmassa. Här har de samarbetat med jordbruksföretaget Tolefors gård utanför Linköping som får stora mängder halm över i sin verksamhet.

I efterföljande steg har projektparten TreeToTextile utvärderat dissolvingmassan. Det har de gjort i sin innovativa och kemikaliesnåla process för att framställa en textilfiber vars handkänsla påminner om bomull, men som tillverkas med lägre klimatpåverkan än både viskos och bomull. I dagsläget använder TreeToTextile kommersiella dissolvingmassor av träråvara.

– I takt med en växande global medelklass ökar efterfrågan på nya textilfiber med lägre klimatavtryck och miljöpåverkan än de textilier som dominerar marknaden idag. Mer skonsamma tillverkningsprocesser och en ökad användning av cirkulära råvaruströmmar är viktiga delar av den utvecklingen, säger Joanna Wojtasz, forskare och alternativ råvaruspecialist på TreeToTextile.

Förflutet som postdoc inom företagsforskarskolan

Joanna Wojtasz var tidigare postdoc inom BioInnovations satsning företagsforskarskolan Resurssmarta Processer. Där forskade hon om textilproduktion baserad på cellulosa från andra råvaror än trä, däribland halm. För drygt två år sedan tog hon klivet över till TreeToTextile efter att ha haft företaget med som handledare inom forskarskolan.

– Att utforska halmens potential känns extra roligt med tanke på att jag som postdoc också ägnade mycket tid åt det, men då i en annan process. BioInnovation-projektet är intressant eftersom det både handlar om att utforska en ny råvara och en ny process, det ger oss värdefull kunskap om vilka anpassningar som krävs för att integrera alternativa råvaror i vår produktion, säger Joanna Wojtasz.

Avgörande genombrott för Lixea

Projektresultaten visar att halm har potential i TreeToTextiles process men att det krävs ytterligare anpassningar och tester. En viktig teknisk framgång i projektet var en efterbehandling som avlägsnar oönskade ämnen, framför allt kisel, och gör halmen bättre lämpad för textilproduktion. I samband med BioInnovation-projektet gjorde Lixea ett annat avgörande genombrott. När de testade alternativa vägar för sin halmbaserade dissolvingmassa lyckades de i samarbete med forskningsinstitutet Fraunhofer IAP spinna 300 meter obruten lyocellfiber lämpad för textil tillverkning.

– Lyocellspåret uppkom som en synergi av arbetet inom BioInnovation och är ett kraftfullt bevis på att vår halmbaserade cellulosamassa håller tillräckligt hög kvalitet för att användas i tillverkningen av lyocellfibrer. Resultaten gör att vi kan fatta välgrundade beslut om processutveckling, partnerskap och kommersialisering – mot en svensk värdekedja för hållbara textilier, säger Marcus Elmer.