Biobaserad isolering på väg in i trähusindustrin

I flera BioInnovation-projekt har forskare, tillsammans med Sveriges största trähusföretag, undersökt potentialen i biobaserade isolermaterial. Nu börjar framstegen på området att göra tydliga avtryck i industrin.

Skärpta klimatkrav är på väg in i byggsektorn, och från 2030 väntas nybyggnationen behöva minska sina utsläpp avsevärt. För trähusindustrin är biobaserad isolering ett effektivt sätt att möta de nya kraven. I flera BioInnovation-projekt har forskare vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) tillsammans med ledande trähusföretag testat träfiber, cellulosa och hampa som alternativ till mineral- och glasull. Det senaste projektet, som avslutades 2025, samlade bland annat Derome, Eksjöhus och OBOS för att en gång för alla klargöra de biobaserade materialens fukt- och energiprestanda.

– Eftersom 90 procent av alla trähus byggs industriellt är det troligen här som biobaserade material får sitt stora genombrott, men det behövs mer forskning och fakta. I projektet har vi gjort omfattande tester i allt från labb till fullskaleförsök som visar att en yttervägg av biobaserad isolering presterar väl och uppfyller svenska regler. För ett småhus byggt av trä minskar den totala klimatpåverkan med omkring 20 procent, säger Oskar Ranefjärd, biträdande universitetslektor vid LTH.

Stark uppbackning från industrin

2024 disputerade Oskar Ranefjärd med en avhandling vars forskning har fått stöd av BioInnovation. Resultaten visar bland annat att den biobaserade isoleringens sätt att lagra värme och fukt ger ett jämnare inomhusklimat och i vissa fall bättre energiprestanda jämfört med traditionellt isolerade väggar. Det här är forskning som väcker stort intresse internationellt. Tillsammans med Anders Rosenkilde vid Trä- och Möbelföretagen (TMF) besökte han nyligen en internationell byggfysikkonferens i Florida för att presentera deras gemensamma artikel.

– Inom industrin har man länge vetat om att biobaserad isolering håller högre energiprestanda jämfört med vad energiberäkningarna visar, men det har saknats vetenskapliga stöd. Nu vet vi att det stämmer och varför; de biobaserade materialens egenskaper fångas inte av dagens standarder. Tittar vi däremot på husens energiprestanda så är resultaten klart märkbara. Det finns ett starkt intresse från industrin att fortsätta forskningen om de här mer klimatvänliga materialen, säger Anders Rosenkilde.

Blir akademins öra ute i industrin

Nu fortsätter utvecklingen med finansiering från bland annat forsknings- och innovationsprogrammet Bio+, med fokus på hur den biobaserade isoleringens prestanda påverkas av husets geografiska läge. Oskar Ranefjärd står numera med ett ben i LTH och det andra i TMF där samarbetet mellan forskning och trähusindustri lever vidare i en teknisk kommitté för trähus.

– I den här tvådelade rollen kan jag också fortsättningsvis fungera som akademins öra ute i industrin. Forskningen ska vara verklighetsnära och industrin ska lätt få del av nya rön. Vi delar den kunskap som behövs för att nå storskalig implementering, säger Oskar Ranefjärd.

Ny trähusfabrik kan tillverka väggskivor med biobaserad isolering

Att forskningen nu börjar omsättas i praktik märks tydligt. Idag har vissa av trähustillverkarna hela byggsystem med biobaserad isolering som tillval, andra tittar på att införa det. 2026 driftsätter OBOS en av Europas mest moderna produktionsanläggningar för trähus. Fabriken kommer att kunna tillverka väggskivor med biobaserad isolering i industriell skala genom att använda en teknik som blåser in lösull i väggblocken. Lösningen gör att det går att alternera mellan mineralull och biobaserad råvara, exempelvis i form av träfiber från cellulosa och pappersindustrin.

– Vi välkomnar skarpare lagkrav på klimatneutralitet och med den nya fabriken kan vi dessutom erbjuda lösningar för de kunder som har ännu högre klimatambitioner. Genom att använda lösull istället för färdiga isolerskivor kan vi bättre anpassa väggskivornas tjocklek efter behov och nå ut till en bredare kundgrupp. För att introducera nya material som initialt är dyrare krävs business-to-business kunder och kommuner som vågar ta klivet och efterfråga någonting som inte finns på marknaden idag, säger Carl-Johan Sigfridsson, hållbarhetschef på OBOS.