Rest blir resurs i industriell symbios

Industriell symbios bygger på att företag och verksamheter samarbetar genom gemensamma material- eller energiflöden. Möjligheterna inom cirkulär bioekonomi för samarbeten av detta slag är stora. Men hur skapas en gynnsam utveckling? Det vill BioInnovation ta reda på.

Våren 2026 sammanställer konsultföretaget Trossa en områdesanalys på uppdrag av BioInnovation. Analysen ska kartlägga framgångsfaktorer för industriell symbios och vad som behövs för att små projekt ska kunna skalas upp, och hur mer forskning ska kunna gynna utvecklingen. I fokus för analysen är kemi-, textil- och skogsindustrin.

–  Industriell symbios är egentligen bara ett arbetssätt som bygger på samverkan och därför passar till alla industrier. Skogs- och kemiindustrierna är starka i Sverige och har gått från att använda restflöden brett, till att idag ha slimmade processer med enskilda produkter. Potentialen att använda skoglig råvara är stor och för att möta klimatmål behöver kemiindustrin ställa om till mer biobaserad råvara, säger Merit Kaal på Trossa, som är projektledare för analysen. 

För textilindustrin ser situationen lite annorlunda ut.

–  När det gäller textilindustri har vi inte själva tillverkningsindustrin i Sverige i så stor utsträckning idag. Det som vi har i Sverige i större skala är tillverkning av teknisk textil. Det hade varit intressant att utforska det spåret mer. Annars när det kommer till kläder handlar det mera om att hitta ny utveckling för textilavfall som kommer tillbaka från konsumenten, säger Merit Kaal.

Merit Kaal ser främst fyra faktorer som är viktiga för utvecklingen av industriell symbios.

– Det behövs tid, för det tar tid att bygga upp en samverkan mellan två eller flera aktörer. Det behövs också en god finansiering, och det måste finnas lokala förutsättningar för etableringar av verksamheter och teknik. Teknik kan vara ett hinder – men å andra sidan beror det på vilken slags etablering det handlar om, förklarar Merit Kaal.

Fördelen är att det kan bli tydliga vinster.

– Exempelvis får företag möjlighet att dela kostnader och kan i samverkan bygga upp lösningar som annars är för dyra, dessutom kan mer värde skapas av råvaran, säger Merit Kaal.

Var tydlig med ditt problem

Det finns flera områden i Sverige med framgångsexempel där etableringar byggts upp i samverkan, och nya initiativ pågår. Ånge kommun satsar stort på att etablera en ny industripark i Alby, där grön vätgasproduktion blir hjärtat i ett system av industriell symbios. I High Coast Innovation Park i Domsjö industriområde delas energi, restprodukter, infrastruktur och kunskap. Kemiklustret i Stenungsund och Kemiraområdet i Helsingborg är två andra exempel där flera aktörer samverkar.

Inom den blå bioekonomin lyfts ofta Sotenäs symbioscentrum fram. Här samverkar företag från olika industrigrenar kring flöden från och till vattenreningsverket. Produkter som alger och biogödsel produceras. Nyligen togs dessutom första spadtaget för en landbaserad laxodling.

– Det handlar om öppenhet – att kommunicera att vi har ett industriellt problem som vi vill lösa! Det tar lång tid att skapa industriell symbios. Därför måste bolagen vara engagerade och dedikerade, säger Merit Kaal.

Företag efterlyser ett mellansteg

Flera företag har beskrivit att det finns ett behov av nationell samordning. Framför allt behövs en funktion för mellansteget när en lösning ska tas från innovation till kommersialisering.

–  Företagen vill ha hjälp med att utforma avtal för samverkan mellan företagen, att hitta kunder till en produkt och kapital för att bygga upp ny tillverkning samt att visa banker att det är långsiktiga idéer för finansiering, berättar Merit Kaal.

Analysen som beräknas presenteras i april 2026, kommer att baseras på litteraturstudier och branschkartläggningar samt samtal med nyckelpersoner.

– Hittar man nya möjligheter att skapa värde från våra resurser genom samverkan mellan industrier har man inte bara gynnat det lokala näringslivet, utan också skapat klimatsmarta affärsmöjligheter. Kan mer forskning och innovation stötta utvecklingen? Vi ser fram emot områdesanalysens rekommendationer, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef för BioInnovation.