Scale-up ökar prestandan

Reselo gör björkbark till gummi

KTH-avknoppningen Reselo tar en av skogens bortglömda restströmmar – björkbark – och visar att den kan ersätta fossilbaserat gummi. Nu har scale up-bolaget siktet inställt på att öka hållbarheten och prestandan inom tre stora gummisegment: skor, däck och fordonskomponenter.

Pressbild Josefin Nilsson Foto Reselo
Josefin Larsson. Foto: Reselo.

Björkbark är en global restprodukt från massa-, pappers- och plywoodindustrin – den finns i stora volymer och eldas allt som oftast upp. Men hos Reselos tre grundare väckte resterna en idé: barken innehåller suberin som är en naturlig polymer med elastiska egenskaper, skulle den kunna ersätta fossilbaserat gummi? Det blev startpunkten för Reselos energieffektiva och kemikaliesnåla process som omvandlar suberin till ett gummiliknande material.

Reselos Material, Gjort Av Bjo╠Êrkbark 2 Foto Reselo
Foto: Reselo.

– Vårt material kan köras i befintliga produktionsprocesser och kombineras med både biobaserade och fossilbaserade gummimaterial. Det öppnar för både flexibilitet och skalbarhet. Gummi finns i otaliga tillämpningar, i det scale up-skede vi befinner oss i nu ligger fokus på tre segment där vårt material kan göra stor skillnad: skor, däck och komponenter till fordonsindustrin, säger Josefin Larsson, vd för Reselo.

BioInnovation-projekt öppnar för formsprutade produkter

Inom komponenter till fordonsindustrin är formsprutning en vanlig tillverkningsmetod. Med stöd från BioInnovation har Reselo påvisat att deras material lämpar sig för metoden och kan integreras i storskaliga produktionsprocesser. Insikterna ledde bland annat vidare till ett efterföljande projekt, där de använde tekniken för att, tillsammans med Scania och AnVa Polytech, ta fram bland annat en prototyp av en kopphållare till lastbilar.

– Vi har nu demonstrerat i två steg att formsprutningstekniken fungerar bra tillsammans med gummiblandningar där vårt material ingår. En större del av marknaden öppnas nu när vi med självförtroende kan ta oss an både formgjutna och formsprutade produkter. Det är centralt att vi kan leverera mervärde på flera plan, det räcker inte med en lösning som ”bara” gör slutprodukten mer hållbar, säger Josefin Larsson.

Lanserar skosula med hög prestanda och lågt klimatavtryck

Utmärkande för Reselos material är att det ersätter de fossilbaserade komponenter som är viktiga för gummits specifika egenskaper. Många så kallat ”hållbara” gummimaterial på marknaden minskar istället den fossila andelen i gummiblandningen genom att blanda in biobaserade eller återvunna tillsatser som främst fungerar som fyllmedel. De påverkar sällan materialets prestanda utan späder mest ut den fossila råvaran.

Foto2 Skosulor Av Bjo╠Êrkbarksgummi . Foto Reselo
Foto: Reselo.

Ett bra exempel på hur Reselo kan förbättra produkters prestanda är de skosulor som lanserades tillsammans med Skråmträsk 2025. Skosulan, som innehåller 40 % biobaserade material, är mer slitstark än sin föregångare, ökar prestandan med 24 % och minskar koldioxidutsläppen med upp till 28 % jämfört med dagens standardyttersulor. Det här är första gången Reselo lanserar en produkt på marknaden tillsammans med ett skoföretag och fler kan det komma att bli under 2026. I januari lanserade också däcktillverkaren Nokian Tyres ett konceptdäck där Reselos material ingår i slitbanans gummiblandning.

Nokians Konceptda╠Êck Med Reselos Material Foto Nokian Tyres
Nokians konceptdäck med Reselos material. Foto: Nokian Tyres

– Konceptdäcket bekräftar användbarheten och visar på materialets potential för framtida kommersiell användning. Materialet är inte bara hållbart, enligt våra tester har det också potential att förbättra däckens prestanda, säger Teemu Soini, innovations- och utvecklingschef, Nokian Tyres.

Det är ingen slump att Reselo inledningsvis satsar på dessa tre segment inom gummibranschen. Fordonsindustrin är det största segmentet för gummiprodukter globalt, 70% av all världens gummi används i däck och 22 miljarder par skor produceras årligen i världen.

– Här finns det enorma möjligheter att påverka, mot fossilfrihet och ökad cirkularitet, säger Josefin Larsson avslutningsvis.