Tydlig strategisk riktning för bioekonomi i Brasilien

Brasilien är en av världens största aktörer inom bioekonomin, både sett till tillgång på bioråvara samt produktion av och export av biobaserade produkter. Bioekonomins potential i landet vilar på stora arealer av jordbruk och skog, en exceptionell biologisk mångfald samt utvecklad industri och forskning. Därför är det naturligt att landet lyfts fram i den omvärldsrapport som Miltton Sweden tagit fram på uppdrag av BioInnovation.

Dr. Jacob Silva Paulsen är verksam på STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning samt besökande forskare på CGEE, Center for Strategic Studies and Management, i Brasíilia. Han har varit verksam i Brasilien i många år och tidigare var han forsknings- och innovationsråd vid Svenska ambassaden i Brasilien. I december 2025 tillträdde han rollen som Science Fellow South America på STINT och i den rollen vill Jacob Silva Paulsen stötta strategisk forskningssamverkan och kontaktskapande mellan forskare i Sverige och Brasilien.

Brasilien har en omfattande forskningsinfrastruktur inom jordbruk, skogsvetenskap, bioteknik, energi och miljö. Institutioner som EMBRAPA, federala universitet och teknologicentra bedriver avancerad forskning inom hela bioekonomins värdekedja. Landet delar flera liknande utmaningar med Sverige när det gäller bioekonomins utveckling.

– Bioekonomin är en driver i Brasilien och den är väldigt exportorienterad, med stark tonvikt på jordbruksprodukter, bioenergi och biomaterial från skogen, berättar Jacob Silva Paulsen.

Mycket är positivt menar Jacob. Men även om bioekonomi under de senaste åren allt tydligare integrerats i Brasiliens miljö- och innovationspolitik, finns utmaningar.

– Den nationella politiken präglas av målkonflikter mellan ekonomisk tillväxt, jordbruksexpansion och miljöskydd, vilket bland annat förstärks av politisk polarisering, berättar Jacob Silva Paulsen. Det växande intresset för sällsynta jordartsmetaller och mineraler för att ersätta icke-förnybar energi med förnybara källor ökar paradoxalt nog behovet av att expandera både gruv- och oljeindustrin, vilket kan komma i konflikt med bevarandet av biologisk mångfald och bioekonomin.

COP30 synliggjorde Brasilien som bioekonomi

Brasiliens var värd för FN:s klimatkonferens COP30 i Belém 2025. Under värdskapet synliggjordes landets ambitioner att profilera sig som en central aktör inom hållbar bioekonomi, klimatomställning och naturbaserade lösningar.

– Även G20 mötet satte avtryck på Brasiliens bioekonomi med fokus på både klimat och finansiering av nya lösningar, berättar Jacob Silva Paulsen.

Nationell bioekonomistrategi på plats

Brasilien etablerade under 2024–2025 en samlad nationell bioekonomistrategi - Estratégia Nacional de Bioeconomia - och laserade ett instrument för dess genomförande: Plano Nacional de Desenvolvimento da Bioeconomia (PNDBio) 2025–2035. Strategin utgör en central del i regeringens bredare omställningsagenda.

De övergripande målen i bioekonomistrategin omfattar högförädling av bioprodukter, etablering av cirkulära produktionssystem genom industriell symbios och integrerade bioraffinaderier, restaurering av degraderade marker i kombination med produktiv markanvändning, utveckling av regionala bioekonomiska kluster, samt mobilisering av kapital för hållbara investeringar.

– PNDBio är uppbyggd enligt en missionsorienterad modell, där politiken organiseras kring samhällsutmaningar snarare än sektorer, berättar Jacob Silva Paulsen.

Industriell symbios och bioraffinaderier prioriterade

Utveckling av cirkulära produktionsmodeller baserade på industriell symbios utgör en målsättning i strategin, liksom integrerade massabruk. Många initiativ pågår som skapar cirkulära flöden och effektivt råvarunyttjande.

– Inom socker- och etanolindustrin används bagass för kraftvärmeproduktion, vilket möjliggör självförsörjning av energi samt export av överskottsel. Vinasse återförs till jordbruksmark som biogödsel, vilket reducerar behovet av mineralgödsel, berättar Jacob Silva Paulsen.

Inom skogsindustrin utnyttjas bark, sågspån och svartlut för att producera energi, biokemikalier och biomaterial. Integrerade massabruk har utvecklat sidoprodukter av lignin för framställning av ligninbaserade material, bioplastkomponenter och avancerade biodrivmedel.

• Vilken påverkan har EU på Brasilien?

– Brasilien påverkas i hög grad av beslut som fattas inom EU. Avskogningsförordningen (EUDR) utgör en central extern påverkansfaktor. Förordningen ställer krav på att produkter som exporteras till EU, däribland soja, nötkött, kaffe, kakao, trä och gummi, ska kunna verifieras som avskogningsfria och fullt spårbara till produktionsplats. Det ställer nya krav på landets producenter att utveckla digitala spårbarhetssystem, register och utökad miljötillsyn, säger Jacob Silva Paulsen och tillägger;

– Större företag har i många fall snabbt anpassat sig men för små och medelstora producenter innebär däremot regelverket betydande kostnader och administrativa krav.

Sammantaget ser Jacob Silva Paulsen att Brasiliens bioekonomiska omställning har stor betydelse inte enbart för landets egen utveckling, utan även för globala klimatmål, bevarandet av biologisk mångfald, internationella handelssystem samt utvecklingen av framtida industriella omställningsmodeller.

– Landets vägval under det kommande decenniet kommer att få konsekvenser långt utanför de nationella gränserna, avslutar Jacob Silva Paulsen.