“Tillsammans kan Sverige och Kanada påskynda utvecklingen” 

Kanada är precis som Sverige en skogsbaserad bioekonomination och ett av de länder som finns med i den omvärldsanalys som Miltton Sweden tagit fram på uppdrag av BioInnovation. Maria Stenberg är Trade Commissioner på Kanadas ambassad i Sverige. Här ger hon en bild av utvecklingen av cirkulär bioekonomi i Kanada.  

Hallå där Maria Stenberg...  

... hur viktig är den cirkulära bioekonomin för Kanada? 

– Den cirkulära bioekonomin är av central betydelse för Kanadas ekonomiska och miljömässiga framtid. Bioekonomin erbjuder lösningar på det växande behovet av hållbara, förnybara och koldioxidsnåla produkter, samtidigt som restströmmar från skogen tas till vara i stället för att gå till spillo. En studie från 2020 uppskattade att den cirkulära bioekonomin har potential att bidra med ett ekonomiskt värde på cirka 150–240 miljarder kanadensiska dollar till år 2030. Skogssektorn spelar här en nyckelroll inom flera delområden, bland annat byggande, förpackningar och energi. 

Hur ser forskningsfrågorna ut för bioekonomi respektive cirkularitet – vilka utmaningar vill man lösa? 

–  I Kanada fokuserar forskningen inom bioekonomi och cirkulär ekonomi på hur landets naturresurser kan användas mer hållbart samtidigt som ekonomiska mål och klimatmål uppnås. 

Inom bioekonomin är forskningen huvudsakligen inriktad på skogs- och jordbruks- och livsmedelssektorn, med utveckling av biobaserade material, biokemikalier och biodrivmedel baserade på olika typer av biomassa, inklusive restprodukter. Målen är att minska beroendet av fossila bränslen, reducera utsläpp, öka förädlingsvärdet i skogs- och livsmedelssektorn, bredda marknader och samtidigt bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i urfolksområden. 

Inom den cirkulära ekonomin handlar forskningen om att minska avfall och hålla material i användning längre, särskilt inom områden med stor miljöpåverkan som plast, byggmaterial och gruvavfall. Detta omfattar utveckling av återvinningstekniker, återtillverkning, förbättrad produktdesign samt styrmedel och marknadsmodeller som gör det möjligt att skala upp lösningarna mellan Kanadas provinser. 

Sammantaget bidrar båda sektorerna till att möta centrala kanadensiska prioriteringar: marknadsdiversifiering, resurseffektivitet, långsiktig konkurrenskraft samt klimat- och naturmål, samtidigt som Kanada positioneras som leverantör av hållbara och koldioxidsnåla produkter. 

Vad kan Sverige lära av Kanada? 

– Kanada kan bidra med viktiga erfarenheter kring samarbete med en mångfald av skogliga aktörer, inklusive urfolkssamhällen, i utvecklingen av en produktiv och hållbar skoglig bioekonomi. Kanada kan också erbjuda lärdomar om de utmaningar och möjligheter som följer av hållbar förvaltning av många olika typer av skogslandskap. 

Vad kan Sverige och Kanada lära av varandra? 

– Samarbetet mellan Sverige och Kanada rymmer tydliga möjligheter. Genom att kombinera Sveriges styrkor inom avancerad forskning, hållbarhetsstandarder och cirkulära lösningar med Kanadas styrkor inom tillgång till biomassa, pilot- och demonstrationsanläggningar samt en bred och varierad industriell infrastruktur kan innovationstakten öka. Båda länderna har dessutom lång erfarenhet och en stark tradition av träbyggande, inklusive massivträ, prefabricering och industriellt byggande, vilket skapar goda förutsättningar för gemensamma satsningar. 

Tillsammans kan Sverige och Kanada påskynda utvecklingen och uppskalningen av hållbara biobaserade produkter samt stärka robusta och motståndskraftiga transatlantiska värdekedjor inom bioekonomin. 

Texten har översatts från engelska med hjälp av AI.