Bioekonomi på båda sidor Atlanten – vad kan vi lära av varandra?

Jag har befunnit mig i mitten av Silicon Valley i över ett halvår nu. Det är ett stort tech-fokus förstås och jag undrade hur mycket relevant det egentligen fanns här för mig att få ett utbyte inom bioekonomi, träbyggande och hållbart byggande. Jag har känt mig lite som en udda fågel bland AI, kvant och deep-tech experterna. Det är en kontrast mot Sverige som har ett tydligt hållbarhetsfokus i innovation och utveckling samt en biobaserad ekonomi där skogsindustrin och traditionellt hållbart skogsbruk dominerar.

Bioekonomi har blivit en central fråga i både Europa och USA, men angreppssätten skiljer sig åt. I Europa, och särskilt i Sverige, finns en stark tradition av skogsbruk och hållbarhetsfokus som genomsyrar politiken och industrin. Bioekonomi ses som en del av den gröna omställningen, där resurseffektivitet och cirkulära lösningar spelar en nyckelroll. EU har infört tydliga regelverk och incitament för att driva på utvecklingen. Sverige med sin skogsrika geografi, har en ledande position inom biobaserad innovation, från träbaserade textilier till hållbara kemikalier och biodrivmedel.

I USA är bioekonomi ofta mer marknadsdriven och varierar kraftigt mellan olika delstater. De stora skogsindustrierna i delstater som Oregon och Washington har en lång historia, men bioekonomin i stora delar av USA är baserad på naturresurser med en annan fördelning – jordbruket dominerar stort i många delstater, med fokus på grödor som majs och sojabönor för bioetanol och bioplast. Federala politiken har inte samma styrande kraft som EU:s regelverk, vilket leder till en mer fragmenterad utveckling. Dessutom har det nya geopolitiska läget och presidentorder kraftigt förändrat förutsättningarna i USA vad gäller skogsbruk, jordbruk och grön omställning. Där vet vi ännu inte vidden av de långsiktiga konsekvenserna.

Sverige och Europa leder utvecklingen av träbaserad konstruktion med tekniker som korslimmat trä (CLT) och limträ. Lagstiftning och EU-strategier för hållbart byggande driver på användningen av biobaserade material. USA har traditionellt använt mer betong och stål i större konstruktioner, men intresset för massivträ och biobaserade byggmaterial växer. Brandregler och byggnormer har dock varit en utmaning för flerfamiljshus och större byggnader.

Trots inbromsningen som den nya federala politiken innebär för den gröna omställningen är det tydligt att Kaliforniens målsättningar blir än mer ambitiösa. Delstaten har nyligen dragit igång en omfattande plan att ställa om till en bioekonomi - och då vänds blickarna mot Sverige för inspiration.

Samtidigt finns det utmaningar på båda sidor av Atlanten. I Europa kan byråkrati och regelverk bromsa innovationstakten, medan USA:s marknadsdrivna modell riskerar att leda till ojämn utveckling och brist på långsiktiga strategier.

När jag ser på mina erfarenheter så här långt från både Sverige och Kalifornien blir det tydligt att båda har sina styrkor. Kanske ligger den största möjligheten i att kombinera Europas strukturerade långsiktighet med Kaliforniens dynamik? Det är tydligt att Kaliforniens målsättning att bli en bioekonomi och Sveriges styrkor och erfarenheter skapar en möjlighet till utbyte och även en stor exportmöjlighet för Sverige. Dessutom finns det kanske större anledning att öka samverkan med Kalifornien när möjligheterna till samarbete med USA i stort har försvårats?

Jessica Becker

Jessica Becker är Wallenberg Fellow på Nordic Innovation House i Palo Alto, Kalifornien under ett års tid för att lära sig om innovationsekosystemet på plats och hitta synergier som går att koppla ihop med ekosystemet i Sverige.

Läs mer om Nordic Innovation House.